En kollega skickar en länk med rubriken att allt AI-innehåll måste märkas från augusti. Du tänker på de senaste årens blogginlägg, där ChatGPT skrev första utkastet till nästan vartannat. Ska vart och ett nu få en etikett? Måste AI-genererat innehåll märkas över huvud taget? Svaret står i två meningar i AI-förordningen, och de är betydligt snävare än ryktet.
Vad kräver AI-förordningen när du publicerar AI-text?
Tänk dig en dagstidning. Ingen läsare bryr sig om vilket skrivprogram reportern använde, men någon med namn står för varje publicerad text och kan ställas till svars för den. AI-förordningen resonerar likadant. Verktyget avgör inte, utan om en människa har prövat innehållet och om någon bär ansvaret för att det publiceras.
Frågan berör de flesta som publicerar: 80 procent av marknadsförarna använder AI när de tar fram innehåll (HubSpot, 2026). Därför behöver två missförstånd rättas. Förordningen kräver inte att den som publicerar märker allt AI-innehåll, och märkningsreglerna gällde inte redan 2025. Det året började förbuden mot vissa AI-användningar gälla, liksom reglerna för dem som utvecklar stora AI-modeller. Transparensreglerna i artikel 50 tillämpas sedan 2 augusti 2026.
Vilka texter måste märkas som AI-genererat innehåll?
Kravet gäller text som uppfyller tre kriterier samtidigt. Texten ska vara publicerad, den ska informera allmänheten och den ska handla om en fråga av allmänt intresse. Enligt kommissionens frågor och svar om artikel 50 hör bland annat politik, rättsväsende, folkhälsa, miljö och konsumentsäkerhet dit. Detsamma gäller ekonomiska, finansiella och vetenskapliga utvecklingar som kan bli föremål för offentlig debatt. Själva lagtexten finns i AI-förordningens artikel 50, punkt 4.
För de flesta B2B-bloggar ger det en tydlig gräns. Ett inlägg om hur ni arbetar, ett kundcase eller en guide till er egen tjänst informerar om er verksamhet, inte om en samhällsfråga. Men gränsen går inte vid ordet B2B. En revisionsbyrå som förklarar en ändring i skattereglerna, en klinik som skriver om en hälsofråga eller en konsult som analyserar en lagändring kan mycket väl skriva om frågor av allmänt intresse. Där är det undantaget som avgör, inte kriterierna.
Vad räknas som mänsklig granskning?
Undantaget har två villkor, och båda måste vara uppfyllda. Texten ska ha granskats av en människa eller genomgått redaktionell kontroll, och en fysisk eller juridisk person ska bära det redaktionella ansvaret för publiceringen. Kommissionens riktlinjer preciserar vad orden betyder:
- Mänsklig granskning är en avsiktlig genomgång av innehållet i sak, gjord av någon med kunskap och professionellt omdöme i ämnet.
- Redaktionell kontroll betyder att en ansvarig person i praktiken kan godkänna, ändra eller stoppa texten på saklig grund, inklusive faktagranskning och bedömning av källor.
- Redaktionellt ansvar innebär att någon bär det yttersta rättsliga ansvaret för publiceringen, granskningen inräknad.
Den viktigaste meningen gäller vad som inte räcker. Ytliga eller rent formella kontroller, som stavnings- och grammatikkontroll, räknas inte som granskning. Den som läser ett AI-utkast efter stavfel och sedan publicerar har alltså inte gjort texten undantagen.
Ansvaret delas mellan två roller. I förordningens svenska språkversion är den som utvecklar AI-verktyget leverantör och ansvarar för maskinläsbar märkning. Den som använder verktyget yrkesmässigt, under eget överinseende, är tillhandahållare och ansvarar för upplysningen till läsaren. Enligt kommissionen förblir ett företag tillhandahållare även när frilansare eller andra uppdragstagare hanterar verktyget åt det, under företagets ansvar och kontroll. Att lägga ut skrivandet under er kontroll flyttar alltså inte ansvaret.
Bilder följer strängare regler än text
Bild, ljud och video som liknar verkliga eller realistiska personer, föremål, platser eller händelser och som felaktigt kan uppfattas som äkta räknas som deepfake. Sådant innehåll ska alltid märkas, och där finns inget redaktionellt undantag, bara en lättnad för uppenbart konstnärliga, satiriska eller fiktiva verk. En fotorealistisk bild av en kund som inte finns, presenterad som om den vore verklig, ska alltså märkas även om texten bredvid är granskad.
Behöver er blogg någon som bär det redaktionella ansvaret?
Undantaget förutsätter en namngiven person som läser texten i sak och står för den. I ett mindre bolag är det ofta grundaren eller marknadschefen, alltså samma roll som redan bär ansvaret när någon annan skriver åt dig genom ghostwriting. Principen från ghostwriting med AI gäller fullt ut: AI formulerar, men du är källan. Redaktionellt ansvar för AI-innehåll är med andra ord en roll, inte ett verktyg.
Samma logik finns hos Google. Riktlinjerna lyfter fram frågorna vem, hur och varför bakom en text och behandlar upplysningar om AI som ett råd, inte ett krav: de är användbara där läsaren rimligen undrar hur texten har tagits fram (Google Search Central, 2025). En tydlig byline är dessutom en del av det förtroende som E-E-A-T bygger på. Den som outsourcar innehållet bör därför bygga in godkännandet i flödet, inte lägga det efteråt.
Checklista: så gör du bloggen redo
- Sortera ut de inlägg som handlar om lag, skatt, hälsa eller ekonomi
- Utse en person som läser varje text i sak och godkänner den före publicering
- Låt granskningen gälla fakta, källor och slutsatser, inte bara språket
- Notera vem som granskade och godkände varje text, och när
- Märk fotorealistiska AI-bilder som kan uppfattas som äkta
- Behöver ni märka AI-genererat innehåll, välj gärna bland EU:s frivilliga ikoner: helt AI-genererat när ingen människa bidragit eller granskat, delvis AI-ändrat när AI bearbetat befintligt innehåll, annars grundikonen
- Placera ikonen i texten eller bilden, synlig senast vid första exponeringen, med kort klartextetikett och alt-text
Behöver ett blogginlägg om våra egna tjänster märkas?
Oftast inte. Kravet gäller text som informerar allmänheten i frågor av allmänt intresse, och ett inlägg om er egen tjänst eller ett kundcase handlar sällan om en sådan fråga.
Räcker det att någon korrekturläser AI-texten?
Nej. Enligt kommissionens riktlinjer räknas stavnings- och grammatikkontroll inte som mänsklig granskning. Granskningen ska gälla innehållet i sak och göras av någon med kunskap i ämnet, som kan ändra eller stoppa texten.
Måste äldre blogginlägg märkas i efterhand?
Nej, inte de som redan var publicerade före 2 augusti 2026, enligt kommissionen. Förordningen knyter däremot kravet till publiceringen, så en text som publiceras efter det datumet bedöms enligt reglerna även om AI-utkastet skrevs tidigare.
Måste AI-genererade bilder på bloggen märkas?
Ja, om bilden är en deepfake: den liknar verkliga personer, platser eller händelser och kan felaktigt uppfattas som äkta. För sådana bilder finns inget undantag för redaktionell granskning, till skillnad från text.
Vad händer om vi inte märker en text som borde märkas?
Brott mot artikel 50 kan ge böter på upp till 15 miljoner euro eller 3 procent av den globala årsomsättningen. För små och medelstora företag vägs proportionaliteten in, och tillsynen sköts främst av nationella marknadskontrollmyndigheter.
Det viktigaste att ta med sig
AI-förordningen kräver inte att ni märker allt AI-innehåll. På en företagsblogg gäller kravet bara text som informerar allmänheten i frågor av allmänt intresse, och även där faller det bort när en människa granskat texten i sak och någon bär det redaktionella ansvaret. Bilder som kan tas för äkta ska däremot alltid märkas. Frågan att ställa är därför inte om ni använt AI, utan vem som bär det redaktionella ansvaret för er blogg. Hos Quill publiceras ingen artikel under ditt namn innan du har granskat och godkänt den. Prova med en gratisartikel och bedöm resultatet själv.
